Tjurarna hjälper naturen att blomstra vid Gustafsvik

Tjurarna kom till området för ungefär en månad sedan och kommer att stanna så länge det finns mat kvar i hagarna. Det är andra året som djuren betar här som en del av kommunens långsiktiga arbete för att gynna biologisk mångfald.

Naturvård på fyra ben

För tre år sedan påbörjades arbetet med att restaurera området vid Gustafsvik. Sly och träd röjdes bort för att återskapa en öppen betesmark som tidigare varit en naturlig del av landskapet kring Gustafsviks herrgård.

– Vi försöker restaurera området till något som tidigare har funnits här. Målet är att lyfta fram de naturvärden som fanns innan markerna växte igen, säger Tom Johansson, skog- och naturförvaltare vid Kristinehamns kommun.

Kommunen ansvarar för stängsel, vattenförsörjning och skötseln av områdena, medan djurägarna ansvarar för djurens tillsyn och välfärd. De betesdjur som används i kommunens naturvårdsarbete ägs av flera olika lantbruksföretag i kommunen och närområdet. Genom samarbeten med lokala lantbrukare kan kommunen använda djurens naturliga bete för att bevara, restaurera och utveckla värdefulla naturmiljöer.

Naturbetesmarker bland våra artrikaste miljöer

Naturbetesmarker tillhör de mest artrika miljöerna i Sverige. Här kan det finnas upp till 40 olika växtarter på en enda kvadratmeter. Många insekter, fjärilar, fåglar och andra djur är beroende av att markerna hålls öppna genom bete.

Under de senaste 150 åren har merparten av Sveriges naturbetesmarker försvunnit. I dag återstår mindre än fem procent jämfört med mitten av 1800-talet. När markerna inte längre betas tar buskar, sly och så småningom skog över.

– Utan de betande djuren skulle den här värdefulla marken växa igen. Då riskerar många växter och djur att försvinna. Betesdjuren gör ett arbete som inga maskiner kan ersätta fullt ut, säger Tom.

När tjurarna har betat färdigt gör kommunen en efterputsning av marken genom att klippa bort tuvor och växtlighet som djuren valt bort.

Gamla naturvärden får nytt liv

I marken finns fortfarande fröer från växter som en gång trivdes här. När markerna öppnas upp och solljuset når marken igen får många av dessa arter en ny chans att etablera sig.

Om markerna lämnas utan skötsel riskerar de i stället att utvecklas till täta områden med sly och ungskog.

Djuren formar landskapet kring Inre Viken

Kristinehamns kommun använder både får och nötkreatur i sitt naturvårdsarbete. Ett av de mest långsiktiga exemplen finns vid Inre Varnumsviken och i hagar vid Östervik.

Där har mellan 70 och 80 nötkreatur betat under omkring 20 års tid. Deras arbete har haft stor betydelse för hur området ser ut i dag.

– Den öppna utsikten över Inre Varnumsviken, strandlinjerna och det ljusa landskapet är till stor del djurens förtjänst. De har format området under många år och skapat de naturvärden som människor uppskattar när de rör sig här, säger Tom.

Del av ett större arbete

Arbetet med att restaurera naturbetesmarker är en del av kommunens långsiktiga naturvårdsarbete. Det ligger också i linje med den nya naturrestaureringsförordningen inom EU, som syftar till att återställa skadade ekosystem och stärka den biologiska mångfalden.

För Kristinehamns kommun handlar det om att ta vara på naturens egna krafter.

– Betesdjuren hjälper oss att bevara några av våra mest värdefulla naturmiljöer. Samtidigt skapar de öppna landskap som är uppskattade av både människor och djurliv. Det är ett hållbart sätt att sköta naturen på, avslutar Tom.

En av tjurarna som betar vid Gustafsvik.

Den öppna utsikten över Inre Varnumsviken är ingen slump. I omkring 20 år har betande djur hjälpt till att hålla markerna öppna och skapat de naturvärden som finns här idag.